Det är så mycket snack om det där med halloweenutklädnader i dagar som dessa. Och jag funderar på hur svårt det egentligen kan vara att hitta på något spöklikt. Själv tänkte jag klä ut mig till....

...bambadam: mig själv

Titta vad många avocadosar Jenny ärvt från sitt jobb. Jättemånga verkligen. Tänk vad mycket essentiella fetter vi kommer få i oss nu! Och vad mycket mildamargarin vi inte behöver äta. Härligt

Kamrater! Hur är era dagar idag? Bra? Dåliga? Medelmåttiga? Låt höra!

Min är aningens kluven men än dock övervägande god. De tragiska faktumet att språkcafets stolthet, den varma chokladen för tredje gången på rad var slut (verkligen verkligen jättekasst och ypperligt besvikande) samt faktumet att jag inte fann någon endaste trevlighet att fynda och därmed dämpa min besvikelse med på på någon av myrornas fyra våningar vägs upp av det strålande, nästintill vrålande härliga vädret och faktumet att jag trots massivt motstånd vann diskussionen angående ordet wiederholens delbarhet. 

Det är alltså en god dag. En fräsch dag. En strålande dag! Och vad som gör den än mer strålande är den fantastiskt smakliga lunch jag nyss tillrätt och just nu förtär. Så smaklig är den att jag väljer att dela med mig av lite av den till er. Varsågoda. Här har ni dagens lunchtips!


Nudlar med grönsaker -en hållbar klassiker!
Såhär gör ni för att laga den hemma:
Koka nudlar i en lagom stor kastrull (om man vill kan man göra detta på en smutsig platta, så att det luktar sådär väldigt bränt i hela lägenheten. Om man gillar lite extra action vill säga). Stek samtidigt lagom mycket frysta wokgrönsaker i olja och röd currypasta i en lagom stor stekpanna. När det börjar se klart ut, servera med soja, pesto och svartpeppar i riklig mängd.
Det kommer garanterat att bli en succé!

Det är värsta stora dagen idag. En grymt stor dag helt enkelt. Gravida vännen är inte längre en gravid vän. Hon har gått och blivit morsa till en unge. En halvmetersmänniska av hankön. Kära hjärtanes. Bra gjort säger jag och gratulerar så hjärtligt till alla inblandade. Själv är jag mycket stolt över att vara morsans kusin och kamrat och känner mig bara en liten aning att jag ligger efter i själva skaffafamiljgrejen. Det är dock ett faktum vi lägger åt sidan idag. Detta får bli ett hyllningsinlägg till Anne istället.

Här har ni henne. Anne. Värsta goa mamman. Beundransvärd verkligen

Redan vid vårat första möte märkte jag att bruden var en hejare på att ta kontakt med nya människor. Galet socialt kompetent är vad hon är.


Dessutom har hon alltid haft utseendet till sin fördel. Dragit till sig beundrare vart hon än går. En stilikon verkligen


Snygg utan att vara ytlig och så. Faktiskt ganska tänkig. En sån som har koll på grejer och så. Klyftig verkligen 

Glad som choklad är hon också. Livar upp varje tråkig stämning. Jätteglad verkligen.


Och jag har en känsla av att hon kommer bli en döfräsch mamma. En milf. En tjusig och redig kvinna. En sån som vet hur man bakar ett bröd och tvättar ett lakan. En sån som kan bota alla ledsenheter i ett nafs och göra hela världen till en trevlig plats med sin blotta närvaro.
Det är en mycket lyckligt lottad unge detdär.

Jag är hemma igen. Härligt är det. Tydligen har det varit massa goa människor här i min frånvaro. Såna som städar hela lägenheten och lämnar massa lyxmat i kylskåpet.

Det här är en lyxostburk. En mycket trevlig sådan. mmmmm...

Hejhejhej. Läget? Har det hänt något spännande sedan sist tro?
Själv har jag blivit många år äldre över en natt. Igår besöktes femtiårskalas och idag skvallras det med släktens pensionärer. Om andra släktingar och om deras barnbarn och om vem som fått en stroke och fyller jämt och sånt. Det är spännande.


Det här är min mormor. Hon är min bästis för dagen. Har koll på vad alla har för sig. Mycket bra. Dessutom är hon piffig och bra på att kramas.

Snart ska vi dricka eftermiddagskaffe. Antagligen ur små porslinskoppar med någon typ av kaffebröd till. Det är vardag för mig numera.

Godafton kamrater. Jag är åter i hemmets lugna vrå och har överlevt ännu en kväll i utflykternas tecken. Antagligen har ni alla varit väldigt oroliga för mig och undrat vart jag tagit vägen, vad jag har gjort, med vem jag varit och varför jag inte berättat för er om mina planer. För att stilla er frågvishet ber jag om ursäkt för min dåliga uppdatering och ursäktar mig med att jag fick en smula brådis då jag skulle ge mig iväg för aftonen. Och för att gottgöra för min otrevlighet drar jag för er kvällen i korthet. I mycket kort korthet.

Yes. Strax innan klockan fem gav jag mig av för att träffa min ytterst upptagne kusin Per. Per har blivit en seriös affärsman på senare dar och har som sagt ett busy liv. Lyckligt lottad som jag är blev jag tilldelad en dejt med honom idag. Det var trevligt. Jag fick se hans tjusiga lägenhet och hans lägenhetskamrat. Jag fick smaka på det luxurösa kaffe han om dagarna säljer till den som vill ha och jag fick höra om hans planer för framtiden. Låt oss säga att de är minst sagt storslagna.
Efter dejten med Per har jag och de övriga innvånarna i mitt kollektiv besökt en så kallad tentafest. Den ägde rum i Jonas, David och Filips boning och firade de tentor de i veckan förhoppningsvis klarat av. Härligt var det minsann. Där fanns det både chips och glada människor och jag är nöjd. Nöjd och trött.
Så jag önskar er en god natt och hoppas att ni önskar mig detsamma.
Det tror jag att ni gör. Ni är ju ändå trevliga och så.  
Puss

Jag börjar bli så smått rörig i hjärnan nu. Blandar språk hejvilt. Lite tyska här, lite svenska där och någon typ av engelska däremellan. Idag spexar vi till det ytterligare genom att addera lite danska också. 

 

Jag är confusad och entscheidar mich för att spise mat. Vielleicht kan det helpa die Konzentration en aning. Vielleicht ikke.

Rebecka den käcka ska provspela i ett nytt volleybollag idag. Med ett finurligt leende på läpparna plockade hon fram sina minishorts ur garderoben. Längst upp och längst in låg de. Sedan berättade hon att hon också tänkt raka benen. Och så visade hon mig hur hennes vader såg ut i orakat tillstånd.
Jag lyckönskade henne då och förklarade att jag själv inte behöver raka mina ben. För det gjorde jag ju förra veckan. 

 
Så här ser jag ut när jag checkar läget med benen i fråga. Antagligen undrar ni hur jag blev så fantastiskt vig att jag kunde få till den här posen helt utan ansträngning. Jag kan meddela att det inte var helt utan ansträngning. Kanske funderar ni också på vad det är för en liten svart grej som sitter på min strumpa. Jag kan meddela att det är en tråd.

Kanske blev ni också, vid anblicken av bilden ovan, lite nyfikna på min urtjusiga t-tröja.
Jag kan berätta att det är en gåva till mig från SKTF. Jag fick den för att jag hade sådan superkoll på det där med fackföreningar. Rysligt tacksam är jag för det. Utan den hade jag ju inte varit hälften så stilig som jag är nu.

Stilig måste man vara när Snyggfrida ska komma och hälsa på. Det ska hon ikväll. Vi ska göra stan så att säga. Just nu valas och kvalas det lite över vilket av de två markbanden vi helst vill höra ikväll. Kid Galahad eller Mike Pearl?  Det är frågan.

Om du, som jag tycker att det är trevligt att sova och, precis som jag framför allt finner glädje i själva gåochläggasigigenprocessen kan jag rekommendera dig att göra som vi. Idag har vi nämligen bokat den tidigaste tvättiden. Den som är mellan sju och tio alltså. Då blir det till att gå upp. Springa ner för alla trapporna med alla kläderna. Vrida igång maskinerna. Springa upp för alla trapporna och sova i cirkus 57 minuter. Springa ner för alla trapporna. Hänga upp alla kläderna. Springa upp för alla trapporna. Sova i  cirkus enochenhalv timme. Springa ner för alla trapporna. Plocka ihop alla kläder för att slutligen springa upp för alla trapporna. 
Himla smart plan. 


  

Efter det blygsamma antalet noll uppmuntrande kommentarer på föregående tragiska inlägg bestämmer jag mig för att inte bry mig om vad ni tycker. Jag får väl vara tråkig om jag vill! Här kommer därför ett ointressant inlägg till. Det handlar om min dag.

Idag har jag gått upp efter första ringningen. Ingen snooze med andra ord och jag är ypperligt stolt över mig själv. Anledningen till denna plötsliga redighet var mitt hänsynstagande till rumskamratsbecka. Rebecka hade nämligen sovmorgon imorse och det hade Jenny också. Det var mycket underligt och lite spännande. Att smyga runt i lägenheten och försöka att inte väcka någon och så. Jag lyssnade till och med på min morgonmusik i hörlurar. Så schysst är jag idag. Superschysst verkligen.

Därefter har dagen spenderats i goda klasskamraters sällskap. Eukalyptusblad har tuggats. Grammatik har pluggats. Hästar har klappats och kaffe har druckits. Det har varit trivsamt.

Idag fyller Blondinbella år också. Det är stort och det ska firas.

Här har ni en bild på Bella som blond. Själv tycker jag att handen i bildens nedre del ser en smula suspekt ut. By the way..

Här har ni en bild på Brunettbella. Tjusig som aldrig tidigare.

Slutligen ger jag er en bild på Jenny och mig. Den illustrerar bra hur glada vi är att Blondinbella finns och fyller år.

Vi hoppas att du är lika glad som vi idag.
Vi hörs sen.
Puss

Struntade i diktandet och lagade lite rejäl husmanskost istället.
Mina damer och herrar, låt mig presentera dagens mat!

Hemmalagade köttbullar med hemmalagat potatismos och brun hemmalagad sås.

Avnjutes bäst i gott sällskap. Gärna till tonerna av svensk folkmusik.

I brist på mjölk dricks det kaffe med vispegrädde i. Ganska krämigt och smakligt faktiskt.

Jepp.
Och nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig för.
Skriva en dikt kanske?

Den dåliga feelingen börjar lägga sig och jag lagar potatisgratäng med mycket fett i istället för att gå ikring och vara på dåligt humör. Känns som en helbra plan faktiskt.

Här kombinerar vi romantisk middag för två, i stearinljussken till idyllisk fransk musik, med räkningsbetalning och dylikt.

Vår definition av vardagslyks så att säga.

Jag ligger lite kraftlöst på sängen och funderar över begreppet söndagsdepp.
Vad är det för sjuk grej egentligen?
Varför just söndagar?
Och varför skall folk bli ledsna och tragiska överhuvudtaget?

Jag tycker att det är ett töntigt och alldeles onödigt påfund.
Och ändå går jag och deppar ner mig själv. På en söndag dessutom. Sjukt illa.

Kanske går det över om jag sover en stund. 
Kanske blir söndagsdepp till måndagspepp.
Det hade varit bra. 

Sov snyggt
Puss
 

Jag tröttnade på att vara hemmatråkare.
Åker iväg på lite äventyr istället.

Kvällens outfit:


Ställ:
Gårdagens outfit i en lite ny tappning.
Svart tröja :gammal
Väska: second hand

Ha en glad kväll.
puss

Åker iväg en stund till min fantastiskt tjocka (jättegravida) polare nu.  
Snyggfrida och jag ska vakta henne en stund och hantera läget snyggt ifall det skulle bli dags att föda och så. 

Inför dethär festliga tillfället har jag klätt upp mig och fixat lite.
Vill ju gärna vara lite extra piffig på lördagskvällen.


Dagens ställ:

Jeans,flat-ass-modell (här snarare huge-ass):  liten affär i malmö
Vitt linne: bikbok
Stor grå tröja: ursprungligen tillhörande någon av Karins bröder
Hår: borstat och lufttorkat
(Fantastisk röd bh med mycket fyllning. Skapar fantastisk bröstillusion. (Härligt) :HM, tror jag)

Vi hörs senare darlings

  

Häromdagen var jag inne och spanade lite på Tyra Sjöstedts blogg. Hon är snygg och jobbar som modell och så och hon tycker tydligen att resten av världen borde vara lite mer som hon. Snygg alltså. Så hon gav helt enkelt sina läsare en kurs i hur man blir tjusig på bild.

Ett av tipsen var att hitta sin snyggvinkel och sedan utnyttja den så mycket som möjligt.
Jag har hittat min.





Tack Tyra!

God morgon / dag kamrater.
Läget?

Själv är jag vaken och lite halvpåG.
Gårdagkvällen / natten blev glad och lång. Saralin som på onsdag träder in i sitt tjugotredje år (grattisgrattis) blev nämligen firad på bästa sätt. Med dans och dricka med tomtebloss i.
Mycket festligt.

Idag ska jag nöjesläsa och duscha och ha det allmänt trevligt.
Vad ska DU göra?

Rebecka har ett ganska krävande jobb. Det tär på kroppen och så.
Idag har hon träningsvärk i dammningsmusklerna.

Tur att hon lärt sig att stretcha ordentligt.

Äntligen har jag läst ut den första sagan om ringen och jag känner mig fantastiskt lättad. Det betyder att jag får börja snegla lite på villläsahögen, som växt ansenligt på höjden de senaste månaderna. 

Jag började med att snegla lite försiktigt på boken på bilden. Olyckligt nog var jag inte försiktig nog. Råkade liksom fastna med boken på näsan och nu kommer jag liksom inte loss.  



Om ni, liksom jag, känner att ni lätt fängslas av böcker som handlar om män som bor i tält i skogar, som dödar älgar och halsar lättmjölk direkt ur paketet, kan jag inte annat än varna för den här boken.

It won´t let you out of sight!

God afton kamrater.

Ikväll har jag lite insomningssvårigheter. Satsade egentligen på att vara insomnad redan för en lång stund sedan, för att imorgon kunna vakna med tuppen och på så sätt ha mycket tid till att göra viktiga saker, alternativt undvika att göra viktiga saker, innan förmiddagens första och enda föreläsning. Men, som ni förstår har mina planer gått om intet. Faktum är att jag är både vaken och klar, trots att det varit släckt och tyst i rummet i flera stycken timmar redan. 

Och medan tiden går ligger jag och funderar lite på livet, och på tiden som går. Lite på att det snart är dags för mig att träda in i mitt nittonde år. Och lite på att det börjar bli dags att skriva en födelsedagsönskelista. Jag tänker också lite på hur gammal jag känner mig och lite på hur gammalt det känns att tänka på hur gammal man känner sig. Sen tänker jag lite på min ungdom. Alltså på den som varit. På den tid i livet då man faktiskt förväntades att skriva en födelsedagsönskelista. Då man tänkte på den dagen man skulle fylla nitton år, på hur gammal man skulle vara då. På hur man då skulle kunna säga att "jag minns hur det var för tio år sedan" och faktiskt minnas hur det var för tio år sedan. För tio år sedan fanns jag inte för tio år sedan och då var tio år en oändlig tid. Snart har jag levt i två tioår och kära nån vad tiden går. Och sen tänker jag inte så mycket mer på det för jag måste ju tänka på vad jag ska skriva på min födelsedagsönskelista också. Men så tänker jag lite på att det inte är lätt att komma ihåg allt man tänker på om man ska skriva ner allt man tänker på. Då blir det ju lätt som så att man glömmer det viktiga. Som till exempel vad man ska skriva på sin födelsedagsönskelista.

En brödrost, kanske? 

Idag har vi storhandlat mat och värktabletter.
Det känns bra.
Skåpen är fyllda och omgivningen lite suddig.
Min mage finns inte längre.
Härligt

Tentaresultaten har kommit och min självkänsla likaså.
Sällan har det jublats så mycket för ett VG.



Om jag inte haft så ont i magen min hade jag nog hoppat såhär högt. Minst

Ikväll råder julstämning på batterigatan.
Käcka rebecka och jag har nämligen haft unningsafton. Det betyder att man får göra lite vad man vill och äta lite vad man vill och ikväll blev det nudlar, choklad och The Holiday. Det hela kändes fantastiskt trevligt och vi ooohade båda två i kör varje gång Jude Law dök upp i bild.
Nästan i alla fall. 
Det kändes som en bra uppladdning inför morgondagens storhandling och grammatikstudier.


Imorgon kommer min Jenny hem också. Det ska bli härligt. Hon har nämligen varit borta i snart en vecka. Och utan henne är det inte som det ska på batterigatan. Det är ett som är säkert.



Jag önskar er en god natt och säger som min vän Bananen,
Pusi pusi.

Skönt att det där med driftighet går över ändå. Jag menar, hur hade världen sett ut om alla tog itu med allt som borde tas itu med? Då hade det ju inte funnits så mycket kvar att ta sig för efter ett tag.
Större delen av livet går väl ändå åt till att skjuta saker och ting framför sig?

Idag skjuter vi till exempel upp storhandlingen till morgondagen.
På så sätt har vi en anledning att äta kinamat till middag. 



Det skålar vi för. I kaffe utan mjölk.
Här behöver det verkligen handlas.

Känner mig sådär härligt ambitiös idag.
Jag har till och med skrivit pedagogiska lappar till mig själv att hänga upp på kylskåp och speglar och sånt.


Bestämningsord som böjer adjektiv svagt är gröna.
Bestämningsord som böjer ajdektiv starkt är rosa.

Så, nu måste jag nog ta en paus. Vila efter förmiddagens ansträngningar och så.

Den här dagen känns som en glad och bra dag. För att förstärka den känslan lyssnar jag idag på den gladaste musiken jag kan tänka mig. 

Det blir gospel

Svängigt är det.
 
 

Tidigare ikväll när jag var ute och åkte lite buss åkte jag förbi en gata som hette kung Göstas gata. Det var ett fint namn på en gata, tänkte jag. Och jag tänkte, att om jag fick välja vilken gata jag ville bo på så skulle jag nog vilja bo just på kung Göstas gata. För namnet skull då såklart. 

Att bo på kung Göstas gata skulle nämligen kunna påminna mig om vilken kunglig man Gösta är.
Min far Gösta då alltså.

Min far är nämligen både den schysstaste och den kulaste karlen man kan tänka sig. Om jag fick bestämma vem som skulle vara kung och representera mig och hela det svenska folket och sånt, såsom kungar ju brukar göra i tider som dessa, hade jag valt min pappa Gösta.



Han är dessutom en ganska händig och innovativ man. En sån som vet hur man gör för att klistra upp tre speglar på en garderobsdörr.

Imorgon fyller han femtiåtta år. Då ska jag åka hem till honom och fira med prinsesstårta och paketer.
Kungligt!

God morgon/ dag/ eftermiddag.
Tillbaka är jag nu från äventyr och grejer.
Sedan vi sågs sist har en tenta hunnit skrivas, en landskamp har hunnit förloras och jag har hunnit få en ny look alike.
 
Hon ska tydligen vara någon typ av skådespelerska. 
Dessutom är hon rättså snygg. 
Kändes rätt bra faktiskt.
Tills jag tog reda på hur hon såg ut.



Känns ganska uppenbart att bruden som upptäckte likheten var inte spikanykter.
Olika som lingon och hallon är vi.

För er som ängslats och undrat huruvida jag kommit hem säkert från stadens gangstertillhåll kan jag meddela att jag har det. Kommit hem säkert alltså. Nu ligger jag nerpackad i min säng med den lilla rosa som enda sällskap. Kanske undrar ni hur kalaset artade sig? Gick outfiten hem? På det kan jag svara bra, och ja. Festligheterna var festliga med mycket mat och mycket kakor och framför allt mycket folk. Och outfiten kändes helt ok liksom. Inte overdressad, inte underdressad, bara härligt svenskt lagom. 

Nackdelen med att gå på kalas en fredagkväll är dock att idol missas. Fördelen med att ha en dator med internätuppkoppling är att man kan efterhandsspana på programmet, utan reklampauser. Så, för att kunna somna i frid inatt tänkte jag göra just det. Jag hoppas stenhårt på ett storslaget framträdande från snyggtoves håll. Så himla fräsch brud alltså.

Om jag vore en man hade hon varit min drömtjej.
Eller, förresten, det är hon nog ändå.

Ikväll hålls kalas i Bergsjön. Inflyttningskalas närmare bestämt. Min systers inflyttningskalas ännu närmare bestämt. 
Jag tänkte åka dit. 

Hade lite problem att bestämma outfit bara. Tajt eller slappt? Färgigt eller blekt? Snyggt eller fult? Trasigt eller helt? Det fanns så himla mycket att välja mellan.
Men efter mycket om och men bestämde jag mig. 
För att slå två flugor i en smäll tänkte jag kombinera kvällens outfitbilder med min nya exklusiva modebloggarposarskola. 

Välkomna allesammans. 
Här kommer del 1- grundläggande modebloggarposer
 
Pose nummer 1: benen i kors, imiterad puckelrygg och i fjärran skådande blick 
Vanligt i något fancigare modebloggar, där fokus ofta ligger på tjusiga designerkläder/ hippa vintagekläder
Passar dig med en något slankare kroppsform. Utstickande nyckelben är ett plus.

Tajta, trasiga bralls -syster
Tröja -Hm
Klocka -pappa
 
Pose nummer 2: framåtlutade putläppsposen. 
Vanligt förekommande i bloggar där fokus ligger på läppförstoringspreparat o. dyl.
Mycket smickrande pose för dig med något fylligare läppar och rejälare bystparti

Make: sparsam
Lugg: fönad

pose nummer 3: leende närbild. Posa gärna i ena hörnet, för en extra konstnärlig touch
En ganska basic posestil som passar de flesta. Leendet passar framförallt dig som har ett tjusigt leende och en positiv syn på livet. Blekta tänder är ett plus. 


Så, det var allt jag hade att bjuda på idag.
Jag hoppas att lektionen varit lärorik. 
Ser fram emot att se era tillämpningar senare gör jag också.
Puss
Puss

Idag lyssnar jag på Kraftwerk. Det känns lite häftigt sådär.
Förhoppningsvis skall det också förtyska mig och göra mig alldeles redo inför morgondagens prövningar. 



Och till det lite äpfelpaj kanske?
    

Godafton mina sköna.
Läget? Haft en bra kväll? Det har jag. Jag har ätit kyckling med jordnötter på och åkt buss och tåg och spårvagn och kommit hem. Huset stod kvar. Phu och tack och lov. Ikväll är det en trevlig kväll. Rebecka och jag spenderar kvalitativ tid tillsammans. Vi har kokat vatten i vår nya vattenkokare som är blå. Vattnet blev till chaite och det smakade bra och var härligt höstigt. 

Imorgon är det den stora ångestdagen. Dagen D. Dagen innan tentan. Jag har fått för mig att dagen innan är värre än självaste dagen, så om ni planerat att yppa ett uppmuntrande ord någon dag är det dags nu. Jag är som en svamp. Suger in. 


Hoppas ni sover snyggt snart. 
Puss  


Här är vår nya vattenkokare. Han heter Ruben och kokar vatten.  

Spenderar man dagen on the countryside blir såklart det självklara musikvalet.. badabadam(trumvirvel): countrymusik!
Idag är det Dixie Chicks, Gretchen Wilson och Dolly Parton som gäller.
Det gäller ju att passa på när Jenny inte är i närheten liksom.

Här har ni en bild på fru Parton.
Hon är så himla fin och bra och härlig.
Och om ni undrar vilken som är den hetaste Dollylåten just nu kan jag berätta att den heter Better get to livin och att den kommer från senaste albumet Backwoods Barbie.
Yeehaaw!

Idag har jag hittat ett par gamla raggisar i en låda. De är ytterst varma och sköna och har trots hög ålder inga oönskade hål. På skaften sitter det sånna där rediga namnlappar, på vilka man kan läsa att ägaren heter Daniel Bergström. Daniel Bergström finns inte mer. Han har bytt namn och heter nu Noa Resare. Den som inte existerar kan inte sakna sina raggisar. Och det är den slutsatsen som kommer värma mig om fötterna i vinter. Härligt!



För övrigt har jag intagit tidernas goaste pluggställning. Päronens säng har nämligen höj- och sänkbara ryggstöd. Där finns också massa kuddar och täcken och plats att sprida ut sina papper på. Och om man blir lite trött i huvet kan man bara lyfta blicken en aning. Där finns en helt okejtrevlig utsikt också.
Det är ganska härligt!

Godafton mina kära.

Ikväll kan ni följa mig live från Skomakarevägen, Horred. Närmare bestämt från mitt gamla flickrum. En plats fylld av minnen från ungdomens glada dagar. Ett rum till vilket man kan dra sig tillbaka för att insupa nostalgins bitterljuva doft, stryka sitt gråsprängda hår ur sin rynkade panna och fälla en tår över förgågna tider.

Skämt åsido. Efter att ha levt livet som hemifrånflyttad i sisådär två månader känns det inte helt främmande att återvända till landsbygdens lugn. Snarare kan man likna känslan vid den som uppstår då man återvänder hem från en ganska lång resa. Fast tvärtom då. Det är ju nu jag är på semester. Semester från disk och dammsugning och från stadens brus, sus och dus. (okej, har aldrig riktigt förstått mig på detdär sista uttrycket. Men det låter ju så trevligt, så jag använder det ändå.)

Här hemma/borta är det påt ungefär som vanligt. Stämningen är relativt harmonisk. Pappan och mamman är fortfarande bra på att laga mat och som vanligt är hösten här väldigt snygg. Snyggare än i stan. Vad som dock är en smula lustigt att se, är den ovanliga ordningen på rummet mitt. Där ligger inga kläder på golvet och på fönsterbrädet ligger inget damm. Tvärtom är det nu hemskt prydligt och sparsamt inrett. På den tidigare överbelastade hyllan för litterära verk uppgår nu antalet böcker till det blygsamma... hmm. låt mig se efter... INGA! Kära hjärtanes då!



  

Här är mina klasskamrater. De är bättre på att fika än på att plugga. Precis som jag.

Nu ska jag hänga tvätt och diska och läsa och packa grejer. Ikväll bär det nämligen av till mitt fäderneshus. Där ska jag äta riktig mat och få mina tekniska problem lösta. Härligt det där med föräldrar.

Vi hörs. puss

Idag har brudarna och jag studerat och diskuterat litteraturvetenskapliga begrepp på göteborgs språkcafe, hela långa förmiddagen. Det var ganska givande och ganska gemytligt, trots att ställets stolthet, den varma chokladen, var slut -igen. Mitt i all trevlighet upptäckte jag dock något ganska kusligt.
 
Jag upptäckte att jag är en otäck elaking som inte kan lyssna på någon annans argument. En sån där som skäller på sina kamrater då de inte förstår uppenbara fakta. En sån som allt som oftast har fel men vägrar att erkänna det.  
Mina damer och herrar,
jag är en besserwisser.

Idag saknar jag mina grönsaker. Alltså, inte vitkålen och morötterna i kylskåpet, för dom ligger ju där dom ligger och saknas mig inte alls. Det är min grönsaksliga jag saknar. Brudarna som skall rädda världen från konsumtionen genom second hand revolutionen, som genom en grön diet skall göra världen mindre het, och den som äter mindre fet. Flickorna som kan rimma på allt, som vet hur man klär sig ballt, som tar på sig raggsockar när vädret är kallt. Dom som tillsammans klarat sig genom tre år av fysik och tragik och som mellan varven livat upp stämningen med världsmusik. Jag saknar dom.  Fett mycket.

Nu har de nämlligen spritt ut sig i världen och vistas både här och där. Vad de har gemensamt är att de inte är där jag är. Och det är ju himla sorgligt. Utan dom rimmar jag nämligen inte alls lika bra och dessutom har mitt ekologiskt hållbara liv hamnat i obalans. Vågar knappt säga högt att kaffet här hemma är köpt på Willlys och varken är ekologiskt eller rättvisemärkt.

Jag vill ha er tillbaka. Vill rädda världen med er, laga mat  med frukt i, ha torsdagskalas och åka på loppisutflykter. Spela in filmer och smyga på pojkar, sjunga vintern rasat i stämmor skriva dikter dansa disko baka paj och bara chilla vid en sjö. Kanske bada naken eller busringa till någon och säga att man heter nicole eller natasha eller vad det var och bara vara alldeles egna och rufsiga och fina.

 Så, då var det sagt.

Ni slår rekord dag efter dag. Blir fler och fler och härligare och härligare. Fortsätt med det är ni snälla. Om ni gör det dröjer det nog inte länge innan idalinns ligger där uppe på toppen, sida vid sida med den fantastiska blondinbellan och didär andra.

Som tack bjussar jag på en häftig bild!

Den föreställer mig när jag blivit känd och schtekig. Själv tycker jag att stilen passar mig ypperligt bra.

Därmed önskar jag er alla en god natt. Hoppas ni sover snyggt och tryggt. Imorgon är det nämligen måndag och då är det viktigt att vara pigg och fräsch och pepp och allt sånt.
Pusshej

Helgen har försvunnit på ett ögonblick. Nu är vi påväg hem igen.
Gårdagkvällen var som väntat festlig som få. Den började med en döfräsch middag hos faster (fem pestoburkar av fem möjliga) och slutade på hemma hos Stefan på hans födelsedagskalas. Tyvärr var Stefan inte hemma för att fira, men det hindrade inte oss från att göra det. Massa choklad och pommes pinnes fanns att äta, så vi hade det rättså härligt trots att vi inte kände så många kottar. 

Idag har det blåst ganska rejält i Malmö. En farbror Jenny och jag stötte på i en hiss berättade att han blåst omkull då han försökte gå på en promenad och Linn hade tydligen sett en unge som lyfte från marken vid en extra kraftig vindpust (turligt nog höll hon sin moder i handen, så hon flög inte så långt). Det busiga vädret hindrade oss dock inte från att uträtta en del ärenden. Vi har bland annat hunnit hälsa på farmor min. Där fick vi höra beättelser om hennes glada ungdom ta emot ettt par arvegods som hon ville att vi skulle förvalta. (Om ni har tur får ni se bilder senare) Vi har också hunnit besöka ett himla tjusigt italienskt café som ligger i närheten av den där höga snurrade byggnaden som brukar kallas Turning Torso. Det var himla härligt. Glassen var delikat och arkitekturen i området ytterst fascinerande. Ett besök dit rekommenderas varmast.

Hur har ni haft det i helgen? Blåsigt?

   

 

Skåne är ändå ganska så likt Sverige. Här finns nästan precis samma shoppingutbud och regnet är lika blött här som i Göteborg city. Skillnaden är den att folk pratar en smula lustigare här. 

Dagen hittils har alltså gått i shoppingens tecken. Jag har handlat jeansbrallor. Dom var ganska tjusiga. Själv anser jag att dom ger mig en ganska platt röäv. Jenny tyckte att en platt röäv var en go röäv. Hur som helst är dom mina nu och jag ska vårda dom ömt. 

Jenny har handlat på bodyshop. Bodyshop är en förrädisk plats. Går man in med intentionen att handla en kräm kommer man ut med fyra. Går man in med intentionen att inte köpa något alls kommer man ut med tre. I genomsnitt ungefär. Jenny handlade en kräm och två anda manicker som tydligen skulle göra hyn fantastiskt ren och slät. Det var härligt, för då fick hon ju massa bodyshoppoäng, så att hon kan handla ännu mer ännu billigare nästa gång. Så himla praktiskt!

Linn har handlat en rosa kjol. Den var lite puffsig och ganska hipp och fashionabel. Linn är en rosa tjej. Hon kommer passa bra i sin nya kjol. Dessutom har hon druckit tre burkar läskeblask idag. En till frukost, en till lunch och en till efterrätt. Det är nog därför hon är så söt.


Här är min kusin Linn, en älg och hennes kamrat okänd.
(bildkälla: facebook, denna ljuvliga sajt)

Om jag hade haft en kamera hade jag kunnat ta lite kortsingar på staden idag. Tyvärr har jag ingen kamera.
(Tips inför idas födelsedag, 2 november)

 

En aning sömniga efter aftonens lyxigheter ligger vi nu nedbäddade i varsin säng. Jenny och jag alltså. Rebecka hoppade av tåget innan vi var framme vid slutdestinationen. Någonting med nån bror som skulle besökas eller hur det var. Hur som helst gick damen miste om en dölyxig kväll med såväl ostpaj som champagne och hemmalagad citronglass.

Jag och Jenny hoppas att DU haft en precis lika lyxig fredag som vi. Det tycker vi nämligen att DU är värd!

På återhörande. Puss!

Något säger mig att någon i hushållet har lite svårt att ta farväl av sommaren...


(ser den inte aningen slak ut?)

Men, vem har inte det vid närmre eftertanke. Det är ju på hösten som saker och ting måste tas itu med. Det är då det blir mörkt och kallt och det är då man måste köpa dyra vinterskor och ha ångest över att hitta den perfekta halsduken. Igår berättade Jenny att hon stod i valet och kvalet mellan att åka till Prag över nyår och att ha varma fötter i vinter. Jag tror hon valde Prag. Jag tyckte att det var ett bra val.

Nu blev det visst dags för mig att bege mig zur schule. Härligt. I eftermiddag hörs vi igen. Då skall jag avslöja vad målet för vår resa är. Om ni är snälla alltså.

Ha en fräsch dag. Puss

tänkte jag också svara på några av era kommentarer. Det är i sanning ett nöje att läsa alla uppmuntrande ord.

jag börjar med.....

...Anna, min kära. Härligt att höra att du är vid liv och liksom jag använder den utomordentliga sajten Facebook som källa till information och glädje. Faktum är att även jag luskat ut att vi har en gemensam bekant genom just denna webbsida. Mycket schysst sammanträffande må jag säga. Hälsa gärna till damen i fråga från mig.
Skönt också att känna ditt stöd. Puss!

Anders! Vad härligt att vi delar intresset för idol.  Jag skulle dock hellre se att du röstade på den lilla rara tjejen Tove än på den grove karln med den rockenrolliga rösten. Det är nämligen henne jag själv hejar på i nuläget. Men självfallet är det upp till dig. Hälsa frun och kidsen.

Jenn. Du är också härlig. Puss

Älverbrandt! Så betryggande det känns att se att du är dig själv och lika teknisk som vanligt (det är de dubbla säkerhetskommentarerna som åsyftas). Lika betryggande känns det att se att du fortfarande har rimmandets gåva. Kan du inte beskriva exakt hur man gör för att skänka dessa stålar till ditt fantastiska välgörande projekt? Tillsammans skall vi rädda världen från dess girighet halleluja amen!



yes. Om du också har något du undrar / vill dela med dig av / klaga på / hurra över så kan du också lämna en kommentar. Om den är intressant kanske jag svarar. Spännande va?

Nu är det definitivt dags för sovning. Morgondagen har nämligen mycket av äventyr att bjussa på. Bland annat en resa till sydligare breddgrader. Mer om det får ni höra imorgon.

ToodeleEY schnerdEY

Sovandet gjorde susen. Pigg, fräsch och allmänbildad blev jag och jag kan inte annat än rekomendera metoden som illustrerades i föregående inlägg.

Nu har jag även hunnit kvalitetstida en del med min allra tjusigaste frida. Det var himla härligt att få höra senaste nytt om livet i businessvärlden. Sofforna säljer tydligen ganska bra trots kristider och jag anar att det är just Frida och hennes charm vi har att tacka för detta. (För er som inte känner Frida personligen kan jag upplysa er om att hon arbetar på ett möbelföretag. Exakt vad det är hon gör där är det ingen riktigt som har klart för sig. Jag är inte säker på om hon vet det själv. Men duktig är hon, det är ett som är säkert.)

Hur som helst så har vi i afton fikat på fröken olssons café. Ett fantasilöst val, jag vet, men ack så trevligt ändå. Där fanns nämligen en hel hög snygga människor att spana på (Utöver Frida då. Henne kunde jag ju stirra på hur mycket jag ville.) Bakom oss satt en stiligt par med tillhörande blond och glad son och bredvid oss sällskap till bestående av en medelålders kvinna och en medelålders man. Mannen i fråga hade beställt mangocheesecake med hallonsås. Ett mycket bra val tyckte jag, eftersom jag själv hade gjort precis samma val. Vad som dock var värt att uppmärksamma, var faktumet att mannen brevid mig även blivit tilldelad en generös mängd vispegrädde på sitt fat. Det  var mer än vad jag kunde skryta med och i avundsjukans hetta var jag tvungen att fråga vad han gjort för att särbehandlas på det viset. "Ingenting" svarade mannen och jag fick veta att han varken bett om det eller blivit frågad huruvida han var sugen på det. Grädden alltså. Jag stirrade moloket på herrns bakverk. Tydligen var min blick så sorgsen att hans sällskap kände att det var dags att gripa in och rädda situationen. Hon föreslog att det kanske berodde på vem man handlade av. Jag föreslog att det berodde på vem det var som handlade. Mannen nickade. Kvinnan försökte le. Och när de gick låg grädden kvar på tallriken.



Men låt oss nu inte begrava oss i gamla sorger. Här har vi ju en döläcker bild på döläckra Frida, som ju trots allt var dagens höjdpunkt. Ser ni vad häärlig hon ser ut och vilken glädje hon sprider?

Henne ska jag drömma om i natt. puss