Havregrynsgröt
Det är egentligen lite lustigt att det händer, med tanke på att jag på intet vis tycker om havregrynsgröt, sällan klarar mig igenom en hel portion och vid slängandet av den kvarblivna sörjan brukar lova mig själva att aldrig mer laga samma misstag till frukost.
Och jag tänker att denna enorma grötogillan kanske har sin grund i den sommar då jag och mina klimaträddarpolare tältade och gasolkokade havregrynsgröt och pulversvampsoppa var dag på fyra långa festivaler. Eller att den kanske beror på de barndomstraumatiska tillfällen då sällsynta men obehagliga vassa gryn satte sig i halsen och försökte ta kol på mig.
Eller så det helt enkelt så att gröt är äckelpäckel, alltid har varit äckelpäckel och kommer fortsätta att vara det i evigheters evighet amen. Så kan det vara.
Jag äter gröt. Tycker om gröt.
Havregryn håller blodsockret på en jämn nivå och gör en mätt och vid gott humör läääänge, eller hur? ;-)
Mamman: Gott humör vill jag knappast påstå. Eventuellt jämn blodsockernivå, utifallatt man äter upp alltså.
Hej! Just nu pågår det en bloppis på min blogg med mängder med kläder som ska bort så snabbt som möjligt!
Klicka vidare på länken här för att komma direkt till inlägget:
http://sofieskogstrom.blogg.se/2011/january/saljes-klader-i-mangder.html
Hoppas du hittar ngt!
Kram
den låten är för jävla fin!
och gröt är för jävla äckligt, ändå äter jag det varje morgon hehe
haha, traumatiska minnen med havregrynsgröt. Inte illa. Jag älskar det. Åt det i morse. Mumma! ;D
Hej!
Jag hittade din blogg via din kommentar på amanda schulmans blogg (tyckte att det var lite lustigt eftersom den hade råkat hamna precis under min kommentar, och jag också har en blogg där jag skriver om livet som svensk i Schweiz, typ).
Så jag ville bara säga hej. hej hej!
