För ett par dagar sedan gick jag ikring med ett självbelåtet flin på läppen.

"Jag har minsann inte fått några myggbett, nej nej inga alls, trots midsommar i avlägsnaste skogen!" sjöng jag glatt så fort någon gjorde den allra minsta av kli-relaterade rörelser.



Tji fick jag, skulle man kunna säga, nu när halva foten är ett myggbett /annat insektsbett /allmänt tokkliande, rött, strävt område.

KUL!

Igår, gott folk, tyckte Jenny och jag att det var dags att ta tag i våra liv och gå på glassisolnedgångendejt.

"Det här sambolivet tar kååål på spänningen" ropade Jenny "Vi behöver något som sätter stopp för dethär slentrianmässiga levernet" skrek jag. Och med ens var vi iväg.

Glass i solnedgången blev det. Choklad med apelsin för min del, och en mjuk en med stelnande chokladsås för Jennys.



Men, minsann. Inte räckte det med äventyr där. Såfort glassarna våra var borta och försvunna skådade vi en båd stor och schtekig båt i fjärran. "Dit ska vi gå" tänkte vi då, och så gjorde vi så.

Varsin pripps blå handlade vi av en kypare som hette Flanders. Pripps blå är idylliskt och bra och utgör en bra förgrund för en schtekig semesterbild.

"Gör schtekarposen!" sa jag till Jenny. Och så gjorde hon det.

Och inte ville jag vara sämre själv, så jag gjorde schtekarposen jag också. Köttbullar steker jag.


Invid våra fötter stod dessutom en flaska halvt uppdrucket vin. Mycket romantiskt. Vi låtsades att den var vår och kände med ens att vår dejt var perfekt!

Nästan iallafall. Först blev vi ju tvugna att ta kort på en läskig mås.

Och ta oss en tur med älvsnabben, för att från utsidan ta oss en titt på Jennys blivande nya bostad. Svinsnabbt gick älvsnabben, tyckte vi.

Oj oj oj, så snabbt det går.

Men, så började det så sakteliga att svartna te på himmelen. Eller, sakteliga och sakteliga. Inom kort var vi blöta som dränkta katter.

Oj, så blöta och arma vi var.

Blöt och arm med hysterisk Lotta Engberg i bakgrunden.

Så då foro vi hemåt till te och filt. Härligt!

Midsommar ja. Den var härlig och idyllisk trots att kransen min slaknade innan vi ens var framme vid kalasplatsen.

Inte heller var jag ensam om den osomriga utstyrseln. Faktum var att samtliga damer var klädda i svart.

Det var dock inget som störde värden. Jätteglad var han.

Glad var jag också, för jag fick sitta bredvid en härlig köttsmugglerska från Borås, som med glädje försåg mig med både det ena och det andra.


Självfallet uppmärksammade vi också årsdagen av herr Jacksons förmodliga bortgång med läcker dans.

Och så avslutade vi firerierna med en omgång boule, i äkta pensionärsanda.

Dessvärre vann jag inte, men jag var glad ändå.

Glad glad glad midsommar!

Om midsommaren får trotsa traditionerna och vara solstrålande så får jag det också. Genom att vara svartklädd då.


Fast med krans då. Någon slags ordning får det väl ändå lov att vara.



note to mother: Hinner dessvärre inte stryka klänning. Förlåt.

Utresa måndag 30 augusti 2010

15:30 må 16:15 må	Landvetter(GOT), Göteborg, Sverige Copenhagen Airport(CPH),Terminal 3 Köpenhamn, Danmark		Scandinavian Airlines SK 439 Ekonomiklass	3h 55min
17:40 må 19:25 må	Copenhagen Airport(CPH),Terminal 3 Köpenhamn, Danmark Zurich(ZRH), Zürich, Schweiz		Scandinavian Airlines SK 609 Ekonomiklass

Idag har jag missat tåget som skulle ta mig till bussen som skulle ta mig till horred och jacobs mormors rabarber, som vi, dagen till ära, planerat att lägga rabarber på.

Tydligen tycker dock västtrafik att det är på tok försent att infinna sig vid perrongen två minuter innan uppgiven avgångstid, eftersom tåget,när jag vid denna tidpunkt anlände, redan avgått.

Nästa chans att ta sig till den önskade orten uppstår alltså tre timmar och femton minuter efter den önskade avgångstiden, varpå en liten paus för skrivande av bittra klagobrev uppstår. Alternativt utforskande av webbkamerans nästintill oändliga utbud av fräcka funktioner.

Sehär till exempel:

Till det yttre ser jag bara lite butter och allmänt vågig ut i ansiktet.

Men i mitt inre pågår en kamp mellan ont

och gott.

AH! Jag tror jag så smått börjar förvandlas till en varulv!

JAG ÄR EN VARULV!

Med rök i örona. 

Ja. Och tröjan jag bär är, som synes, ny. 149 kronor på Åhlens sommarrea. Sicket fynd!

 

Dagens projekt blev att flytta på vad jag tror måste vara världshistoriens tyngsta mikrovågsugn.Ja antagligen också en av de allra mest otympliga världen skådat.

Från systers gamla boende till mitt eget skulle den. På spårvagnen. Hem från spårvagnen. Upp för trapporna. Utan hiss och oj oj oj vad tungt det var.

Pju säger jag, redan i backen ner från systers hus. Pju pju pju!


Pju säger jag på närmre håll.


Och pju säger Karolina, som lyckas se båd lycklig och tjusig ut där hon bär gammal papperskorg förbi bergsjöns egen hästhage.


Bättre hade vi det dock än den stackare som råkat vurpa ner i hagen med rullstolen sin, tänkte vi och fortsatte framåt med förnyad kraft.




Kanske undrar ni nu vad syster gjorde under denna plågans vandring?

Joho. Hon fotade.

Idag börjar Jacob sitt nya liv som tjugusjuåring. Grattisgrattis!

Som present får han äran att laga maten. Och titta på mig när jag slår rekordet i doodle jump.

Festligt!

Jag är lyckligt hemkommen från staden i söder. Med en rund mage efter fasters utsökta matlagning, chokladprovning och glass.


Med en gråsvart reafyndad klädhög.


Och, som sagt, med en falafelsåsprydd tygsko.


Fantastiskt berikad med andra ord.


Och idag gifter sig kronprinsessan med en kille som heter Daniel. Det betyder soffdag i tevens sällskap.
 Gött.

I malmö och chillar med kusiner, fastrar, farmödrar och falaflar. Har spillt starksås på skon. I övrigt är allt väl.

Idag har jag varit hos tandläkaren utan att en endaste tand blev varken lagad eller utdragen och jag funderar litegranna över vad fri tandvård ska vara bra för när munnen ändå är som hämtad ut en tandkrämsreklam.


Något skevtandad, men ändå rentandad Ida. Med långt hår. Snyggt.

Kalas kalas kalas. Studenter och studenter och personalkalas och oj oj oj.

Och till det sistnämnda, som i afton kommer äga rum, måste någon käck huvudbonad väljas ut.

Hmm. Huvudbonad?

Vad tror ni om luciakrona? Dumstrut? Turban? Möjligheterna är oändliga.


Personlakalas i Indienoutfit?

WOW! Idag är det, om jag inte missminner mig, exakt ett år sedan jag slängde på mig min vita hatt, for några varv kring kinna på nedölat lastbilsflak och på så vis befriades från gymnasieskolans plågor och göttigheter.

Självfallet skall detta firas i samband med den nya kullens studentfestligheter.


Studentande och totalt röstlös ida och studentande röstig anne i rosapimpat församlingshem tionde? juni 2009.
Fint!


Alltså: mot församlingshemmet! NU!
Herå!

När jag förgäves letat efter färska fina gubbar till rimligt pris i tvåochenhalv butik (Okej, gick kanske inte riktigt in i den lille kiosken på torget, men genom fönstret såg utbudet synnerligen knapert ut.) fick ett gäng frysta bär från belgien stilla mina sommarsockriga begär.

Jacob fick slänga ihop en käck smet att köra ner i glassmaskinen. Glassmaskinen fick snurra ihop det hela till en fräsch sorbet. Maria fick röra runt litegranna med en sked. Och själv satt jag mest i ett hörn på golvet i ett försök att inte vara i vägen.

Jacob.

Glassmaskin.

Maria.

Och turligt nog lyckades samtliga väl med sina uppgifter. Det hela blev smakligt och sommarlovet välkomnades med öppna armar. Härligt!

Nu ska jag hålla liv i holken tills dagen gryr. Dansa schottis. Lära mig spela dragspel. Göra stearinbilder. Vad det nu är man gör när man har lov. Sova? 

Tillbaka i livet efter ettochetthalvtdygns utelåsthet drar jag nu på jordgubbsätar- och sommarlovsfirardejt iklädd plundringsgods från systers flyttkaosiga garderob.


Och jag känner lite spontant att jag ser ut som en finsk medborgare.
Men vad gör det?

Jag har ju SOMMARLOV! Käranån!

JA! Äntligen kommer bilderna. Från helgen och veckan innan dess och kära nån vad mycket bilder.

Här är till exempel Jenny när hon visar upp sin käckaste pepp-pose inför blodomloppet.

Och här är kollegornas käckaste hej-vi-har-vunnit-värsta-pokalen-poser efter blodomloppet.


Och här är Jenny när hon firar segern och kompenserar för de förlorade kalorierna med en rejäl bira.
Sen gick vi på bal. Axel målade min högra hands naglar och jag åt små bär i personalrummet. Det såg ut sisådär såhär.

Och så kom Anne på besök. Hon beställde stördaste pizzan och skyllde det hela på gravida cravings.

Och sen klättrade vi upp på berget och gjorde lite hej-vi-hänger-på-berget-poser.

Och sedan lekte jag fotoassistent och höll reflexskärm när syster fotade brud. Här är brud i bankomatkö.

Syster såg ut såhär när hon jobbade. I byxdress. Mycket lustigt plagg detdär.

Sara har dessutom hunnit fylla tjugu år. Det är bra jobbat av henne tycker jag, så vi ger henne en applåd! Applåd applåd! Såhär såg hon ut när hon var tjugu år och en dag gammal. Snygg som aldrig förr!

Och för att fira den där Saran spelade vi bland annat brännboll på en gräsmatta. Rebecka sprang för glatta livet, men kammade trots det inte hem någon seger. Synd.


Det gjorde däremot David. Se så glad han blev över det!

Vi damer beslöt oss dock för att lindra sorgen med en dansafton i staden. Till sällskap fick vi tre glada skåningar. Kan det bli bättre?

Ja se, det kan det! Man kan till exempel gå på picknickfestival med tre rara vänner.

Där man kan lyssna till trevlig musik, äta kakor och ta kort på en random rumpa.


Och ikväll gott folk, då har jag ägnat mig åt aktiviteter som fordrar användning av rosa cykelbyxor (förövrigt sommarens roligaste och därför också hetaste plagg). Men mer om det en annan dag, för nu ska här sovas.


Härlig klipphängare för övrigt. Så häng kvar för all del. Gör det. Och tills vidare: Godnatt!

Jahaja, undra just vad ida gör idag, tänker ni nu. Och hur gick egentligen det där loppet, tro?

Johojo. Idag sitter hon vid datorn och sliter för att slå tetrisrekordet (som förtillfället ligger på level 10), lyssnar lite på svenska balladklassiker och vaktar ett gäng slösurfande elever, som inte ser ut att ha några som helst planer på att göra revolt just idag. 

Och loppet gick bra. Jag gick bra. Framåt och i lagom takt. Fick medalj och orange t-tröja och en blodhandduk och kära nån, vilken framgång!

Har ni tur såfår ni se på bilder sen.

Hej!

Allrightans! Nu bär det av.

Som synes har jag akutinkallats som vikarie och därför tagit över t-tröja från betydligt mer storbystad kvinna.
Önska oss lycka till nu! Gört!

Det är inte klokt vad det här skolarbetet gör med en. Från soffpotatis till hurt-tv-kändis och fotbollsmålvakt har jag gått på enbart ett par veckor, och idag, gott folk, idag skall här springas blodomlopp- (loppet där man blir en vinnare bara genom att vara med). Helt frivilligt dessutom! I grön t-tröja.

Kära nån!



PS. Självfallet kommer jag inte springa utan gå.

PS 2.  Inte heller kommer jag tillåta någon att tappa mig på något blod. Sådetså.

Annars: hurtigt!

Oj oj oj, så trevligt grillchill det blev. Med sol och jordgubbar och stiligt sällskap.

 

Jag fixade bland annat en macka som jag själv tyckte såg ut lite som den där skriet-tavlan av den där Munch-killen. Iallafall med en del vilja och en lätt skelande blick.

Hemkommen från dag vid havet med ett gäng elever, som trivsamt nog liksom jag föredrog att ligga och steka på en klippa hela dagen framför att aktiveras det allra minsta. Det är alltså en smula snurrig i skallen och med ett gäng nya prickar på näsan jag nu ligger på min bädd i maximalt avslappnad ställning och samlar krafter för att så småningom ta mig upp på berget för grillchill.


Näsa med gäng nya prickar.

Kära nån vad livet leker idag. Lek lek lek!