En perfekt avslutning på en trevlighetsstegrande dag blev det när Keely, jag och wastingpojken efter arbetande och studiers slut för dagen samlades i wastingpojkens lya för en skvätt gris de gris och en smula upcatchande.

Igår då.

Därefter bestämde vi oss för att utforska Oerlikons resturangutbud och drog oss därför mot traktens skönaste mexikoplejs, där vi i glädje och samförstånd slängde i oss en tallrik nachosar och varsinn exotisk drink.

Själv hade jag den goda smaken att beställa ställets smakligaste kokoskreation, som till bartenderskans förvåning inte innehöll någon alkohol överhuvudtaget. Nemasproblemas, ropte jag då. Vem behöver alkohol när det finns kokosmjölk? Och så sörplade jag glatt och snurrade ännu gladare den glittriga drinkpinne jag tilldelats. 

Så slängde vi oss in i diskussioner kring huruvida studieresultat är beroende av civilstånd samt hur odrägliga aupairbarn egentligen får vara innan man har rätt att slänga ut dem genom fönstret. Och tiden gick snabbare än tigertåget ...

Knappt hann Wastingpojken blinka lite flörtigt mot kameran...

...eller om det var mot Keely...

...innan det blev dags att rusa iväg till sista spårvagnen. 

Och i ett huj var jag åter hemma i city igen. Luktande som en gammal cigarettfimp. Så gårt när man lever i rökainnestenåldern. Hujedamig.