Den lugna hemmakvällen slutade vara en lugn hemma kväll ganskaså snart efter att jag bestämt att det var en lugn hemmakväll. Den käcka Rebecka och jag blev nämligen kallade ut på en utflykt till det stora berget, precis utanför vår dörr. Där klättrade vi ikring en stund och letade efter ett par kamrater som helt appropå inte så mycket var i trakten. Kamraterna tillhör nämligen den typen av människor som ofta och gärna följer de ingivelser de får. Man skulle kunna säga att de är ytterst spontana. Och efter en stunds letande, en stunds vilsegående och en annan liten stunds saganomringenrollspel hittade vi kamraterna. nedanför berget då.
 

Här har ni en bild på kamraterna vi fann (Konkisen och Raggisen), samt mig och Rebecka och en hel del andra människor, när vi en annan kväll dansar lite vals i månens sken. Sådär spontant som vals bör dansas.
Petter, som också var här, fann jag dessvärre ingen bild på. Men ni kan ju trösta er med att man inte ser så noga hur di andra ser ut heller.

Tillsammans gjorde vi ett besök även inne i berget. Där kollade vi på de tuffa skejtarna som tydligen hänger där.
Det var häftigt.
Vi har ett ganska häftigt berg ändå.
Och ganska häftiga polare.
Och en ganska häftig kväll blev det till slut.

Jag hoppas att ni haft en spännande kväll också.
Sov snyggt kamrater.
Puss