Hörni? Har ni någonsin hört talas om något så konstigt som en icke-kaffedrickande-prälle (kaffenykter präst)? Det är klart att ni inte har. Inte förens idag. Präster är ju nämligen kända för att leva blott av tro och kyrkkaffe.

Nu ligger det dock till som så att jag sedan några månader tillbaka arbetar i en församling där just en av denna sällsynta art gör detsamma. En som skakar försynt på huvudet var gång någon kaffemoster börjar vifta med kaffekannan under näsan på honom och som dessutom avböjer alla sorters bakverk innan rejäl middag åtnjutits. 

Men, hur kan detta vara möjligt, tänker ni nu. Varifrån får han sin kraft och inspiration, den där? 

Well, jag har detektivat en smula och såattsäga hittat svaret i bilden nedan: