De senaste två dagarna har jag blivit härligt väckt av mina nya kamrater, byggarbetarna -ett gäng härliga killar som tycks finna nöje i att ringa på random ringklockor klockan sju på morron, kika in från sina byggiga ställningar genom båd köksfönster och badrumsfönster och under tiden spela glad godmorgonmusik.

Idag spelar de ke$ha eller ke$$a eller kessa eller vadhonnuheter. Jag låtsas inte gilla det, men jublar i hemlighet inombords. Ja. Erkänn nu. Ni gillar henne också. I smyg!