Lucka nitton

Om två små dagar har jag klivit ombord
på flyget som skall ta mig till landet upp i nord,
till fosterjord och snälla ord. 

Där skall det ätas kakor med smak av vanilj
och umgåsas med en tjock och härlig familj. 

Ty det är sånt man gör kring julens bord,
man samlar moster Lisa och farfar Tord*
och mormor som är uppvuxen vid en djup norsk fjord,
ja, och alla kusiner, en hel hord,
för att i glädje och frid fira evangelieord,
käka köttbullen som är hemmagjord,
och tillverkad till följd av brutalt kossemord,

Det sista är dock inget man behöver ta upp i konversation vid matbord,
ty då kan det hända att stämningen blir tillintetgjord

Nej, tala hellre om herdarna och deras fårahjord,
som till betlehem for för att spana på sin lord.

Eller så kan ni snacka om hur väl kakformen är smord.

Det viktiga är ju, som sagt, gemenskap med vän och familj
och, såklart, kakan med smak av vanilj.



*Sin avlidne farfar Tord bär man alltså med sig i tanken och inget annat.
Dels för att det rimmar bra på ombord, men främst för att han var en härlig och minnesvärd karl.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0